sitter här hemma alldeles ensam och lyssnar på elisabeth andreassen, som påminner mig om dig morfar. när du låg där i sjukhussängen och jag och mormor var på besök. när elisabeth andreassen och alexander rydback spelade på tv.n och du tog mormors hand och började gråta. jag satt där på stolen och ville bara krama dig, men jag satt bara kvar och kollade på er och visste inte vad jag skulle göra. jag kommer och hälsar på dig sen morfar.

känner att jag måste gå upp till graven och få bara vara där en stund.
jag saknar dig morfar, du var jordens vackraste människa morfar, nu är du himlens vackraste! ♥

jag älskar dig viggo brede rom